tisdag 21 oktober 2008

Hur känns det?

21/10 -08
Vi är "ok".
Vad ska man säga om hur det känns...
Det är skit, orättvist, meningslöst, ont i hjärtat, ledsamt. Men samtidigt så rullar ju livet på. Man måste gå vidare.
Vidare för brorsan och S just nu är begravning och praktiska saker runt om den här heeelt sjuka absurda händelsen. Begravning istället för dop...
Pratade med brorsan igår och vi kom överens om att det i alla fall var skönt att vi inte hade någon erfarenhet av så'nt här sedan tidigare.

Vi pratar och försöker bearbeta det som har hänt. Vi försöker stötta och hjälpa bäst vi kan och jag tror och hoppas att både brorsan och S verkligen känner att dom kan be oss om vad som helst.
Vi skrattar ibland också.
Underbara brorsonen "höll låda" i söndags efter middagen hos mamma och pappa. Vi alla skrattade en stund och det blev en rejäl urladdning.
Jag kände då att han kommer vara ljuset som gör att allt inte känns så mörkt och tungt.

En gammal vän kom in i butiken idag och pratade en stund. Först grinade vi så klart. =0)
Hon jobbar på Försäkringskassan och hade lite tips och råd om det.
Tack gulliga gulliga för hjälpen! Det är just så'nt här som man inte har en aning om. Det var guld värt.

Som sagt, livet rullar på och ikväll bär det av till inköpsmöte igen. Konstigt...

3 kommentarer:

// C sa...

Åh jag vet inte vad jag ska säga för inget hjälper väl...men jag jag sänder er alla en tanke Kram Caroline

Jenny sa...

Tack söta!
Det hjälper.

Anonym sa...

så himla orättvisst...usch tanken är så hemsk att min älskade dotter ska planera för sin dotters begravning...tårarna slutar aldrig rinna,tack Jenny för allt fint du skriver om S
Hon kunde inte ha fått en bättre svägerska//Kram mormor P