Mina svärföräldrar kommer upp från Göteborg imorgon och i helgen ska det firas med glasstårta.
Lördag är en röd dag så jag ska ha stängt i butiken, långledigt!
torsdag 30 oktober 2008
Kalas!
På söndag fyller mitt hjärta 30 år!
Mina svärföräldrar kommer upp från Göteborg imorgon och i helgen ska det firas med glasstårta.
Lördag är en röd dag så jag ska ha stängt i butiken, långledigt!
Mina svärföräldrar kommer upp från Göteborg imorgon och i helgen ska det firas med glasstårta.
Lördag är en röd dag så jag ska ha stängt i butiken, långledigt!
Bryt ihop!
30/10 -08
Det är bättre att bryta ihop och komma igen, än att bita ihop.
Men jag inser att jag egentligen aldrig bryter ihop som man ska.
När det väl har uppstått problem eller något har hänt så har jag alltid tänkt att det inte är någon idé att sitta och åma sig över saker som skett.
Livet kommer att bjuda på fler överraskningar både dåliga och bra så det är bara att köra på framåt.
Jag var hos naprapaten igår. Jag har haft huvudvärk som inte vill ge sig och nästan alltid spänd nacke. Nu senast så sa hon att jag "är en så'n där som biter ihop", alltså med käkarna. Det gör att man bl a får huvudvärk.
"Jag tror till och med att det är dina käkar som är det stora grundproblemet här faktiskt", sa hon.
Hon sa även att det finns bettskenor som man kan ha på natten och på dagen är man bara tvungen att tänka på det själv.
Nu när jag har blivit medveten om det så märker jag att jag biter ihop HELA tiden. Fast jag känner mig ganska lugn och så kan jag komma på att jag står och biter ihop käkarna... Jättehårt.
Naprapaten sa (hon föreläser även om stesshantering) att man inte alltid behöver befinna sig i en stressig situation utan det kan vara att man oroar sig för framtiden eller har ouppklarade saker som man går och tänker på.
Jo.., men om jag nu måste klämma fram det så har jag väl kanske en del som snurrar i huvudet...
Jag ska ta tag i det!
Och där var det igen... Jag ska ju bryta ihop, inte med "hurtig-röst" ta tag i det!
...jag har inte tid att bryta ihop... Vem skulle ta hand om livet medans jag låg ihopbruten?
Det är bättre att bryta ihop och komma igen, än att bita ihop.
Men jag inser att jag egentligen aldrig bryter ihop som man ska.
När det väl har uppstått problem eller något har hänt så har jag alltid tänkt att det inte är någon idé att sitta och åma sig över saker som skett.
Livet kommer att bjuda på fler överraskningar både dåliga och bra så det är bara att köra på framåt.
Jag var hos naprapaten igår. Jag har haft huvudvärk som inte vill ge sig och nästan alltid spänd nacke. Nu senast så sa hon att jag "är en så'n där som biter ihop", alltså med käkarna. Det gör att man bl a får huvudvärk.
"Jag tror till och med att det är dina käkar som är det stora grundproblemet här faktiskt", sa hon.
Hon sa även att det finns bettskenor som man kan ha på natten och på dagen är man bara tvungen att tänka på det själv.
Nu när jag har blivit medveten om det så märker jag att jag biter ihop HELA tiden. Fast jag känner mig ganska lugn och så kan jag komma på att jag står och biter ihop käkarna... Jättehårt.
Naprapaten sa (hon föreläser även om stesshantering) att man inte alltid behöver befinna sig i en stressig situation utan det kan vara att man oroar sig för framtiden eller har ouppklarade saker som man går och tänker på.
Jo.., men om jag nu måste klämma fram det så har jag väl kanske en del som snurrar i huvudet...
Jag ska ta tag i det!
Och där var det igen... Jag ska ju bryta ihop, inte med "hurtig-röst" ta tag i det!
...jag har inte tid att bryta ihop... Vem skulle ta hand om livet medans jag låg ihopbruten?
onsdag 29 oktober 2008
På väg åt rätt håll?
29/10 -08
Jag tror att naprapaten gjorde sitt. Det kan vara så att hon knäckte tillbaka mitt huvud till där det ska vara igen.
Jag har hittat min plånbok och mina borttappade favvotummevantar.
Igår kväll pratade jag i telefonen i säkert fyra timmar. Först med två olika vänner och sedan med mamma, det var mysigt att ta igen lite. Tack sötisar!
Idag har brorsan och S begravt sin lilla Amelia.
I morse var det jättedimmigt och jag har önskat hela dagen att det skulle bli sol. Jag tänkte att om det är sol så kanske dom i alla fall kan få ett fint minne av begravningen. Jag vet inte, det kanske dom får ändå.
Mitt på dagen sprack det faktiskt upp och jag tyckte mig se några strålar med sol. Hoppas att dom fick några hos sig.
Jag har inte pratat med dom än, är fortfarande på jobbet men jag ska åka hem till dom sen.
Jag tror att naprapaten gjorde sitt. Det kan vara så att hon knäckte tillbaka mitt huvud till där det ska vara igen.
Jag har hittat min plånbok och mina borttappade favvotummevantar.
Igår kväll pratade jag i telefonen i säkert fyra timmar. Först med två olika vänner och sedan med mamma, det var mysigt att ta igen lite. Tack sötisar!
Idag har brorsan och S begravt sin lilla Amelia.
I morse var det jättedimmigt och jag har önskat hela dagen att det skulle bli sol. Jag tänkte att om det är sol så kanske dom i alla fall kan få ett fint minne av begravningen. Jag vet inte, det kanske dom får ändå.
Mitt på dagen sprack det faktiskt upp och jag tyckte mig se några strålar med sol. Hoppas att dom fick några hos sig.
Jag har inte pratat med dom än, är fortfarande på jobbet men jag ska åka hem till dom sen.
måndag 27 oktober 2008
Vissen
27/10 -08
Känner mig allmänt vissen.
Kan vara sorgen efter brorsan och S's förlorade dotter, och att jag har sovit som en kratta flera nätter, och att det blir kolmörkt kl.17 numera, och att jag har slarvat bort min plånbok med företagskort och hela baletten, och att jag jobbade sex dagar förra veckan och bara var ledig söndag, men jag vet inte säkert...
På onsdag är det begravning av fina lilla Amelia.
Det känns fortfarande jättejobbigt och jag får en klump i halsen varje gång jag tänker på henne, brorsan och S. Jag tror att min brorson är lite för liten för att verkligen förstå vad som händer, men det är klart att hela hans värld också har förändrats precis som vår.
Imorgon ska jag till naprapaten.
Hoppas att hon kan knäppa mig tillrätta igen.
Känner mig allmänt vissen.
Kan vara sorgen efter brorsan och S's förlorade dotter, och att jag har sovit som en kratta flera nätter, och att det blir kolmörkt kl.17 numera, och att jag har slarvat bort min plånbok med företagskort och hela baletten, och att jag jobbade sex dagar förra veckan och bara var ledig söndag, men jag vet inte säkert...
På onsdag är det begravning av fina lilla Amelia.
Det känns fortfarande jättejobbigt och jag får en klump i halsen varje gång jag tänker på henne, brorsan och S. Jag tror att min brorson är lite för liten för att verkligen förstå vad som händer, men det är klart att hela hans värld också har förändrats precis som vår.
Imorgon ska jag till naprapaten.
Hoppas att hon kan knäppa mig tillrätta igen.
fredag 24 oktober 2008
onsdag 22 oktober 2008
Mer ljus
22/10 -08
Lillebror kom just in i butiken som en solstråle, han kunde verkligen inte sluta le och det kunde inte jag heller.
Han har precis klarat körkortet! SUPERGRATTIS älsklingslillebror!
Han har verkligen kämpat med körning och teori och klarade nu båda på första försöket, bra gjort.
Det är skönt att det finns saker att glädjas över när man annars känner sig nere.
Lillebror kom just in i butiken som en solstråle, han kunde verkligen inte sluta le och det kunde inte jag heller.
Han har precis klarat körkortet! SUPERGRATTIS älsklingslillebror!
Han har verkligen kämpat med körning och teori och klarade nu båda på första försöket, bra gjort.
Det är skönt att det finns saker att glädjas över när man annars känner sig nere.
tisdag 21 oktober 2008
Hur känns det?
21/10 -08
Vi är "ok".
Vad ska man säga om hur det känns...
Det är skit, orättvist, meningslöst, ont i hjärtat, ledsamt. Men samtidigt så rullar ju livet på. Man måste gå vidare.
Vidare för brorsan och S just nu är begravning och praktiska saker runt om den här heeelt sjuka absurda händelsen. Begravning istället för dop...
Pratade med brorsan igår och vi kom överens om att det i alla fall var skönt att vi inte hade någon erfarenhet av så'nt här sedan tidigare.
Vi pratar och försöker bearbeta det som har hänt. Vi försöker stötta och hjälpa bäst vi kan och jag tror och hoppas att både brorsan och S verkligen känner att dom kan be oss om vad som helst.
Vi skrattar ibland också.
Underbara brorsonen "höll låda" i söndags efter middagen hos mamma och pappa. Vi alla skrattade en stund och det blev en rejäl urladdning.
Jag kände då att han kommer vara ljuset som gör att allt inte känns så mörkt och tungt.
En gammal vän kom in i butiken idag och pratade en stund. Först grinade vi så klart. =0)
Hon jobbar på Försäkringskassan och hade lite tips och råd om det.
Tack gulliga gulliga för hjälpen! Det är just så'nt här som man inte har en aning om. Det var guld värt.
Som sagt, livet rullar på och ikväll bär det av till inköpsmöte igen. Konstigt...
Vi är "ok".
Vad ska man säga om hur det känns...
Det är skit, orättvist, meningslöst, ont i hjärtat, ledsamt. Men samtidigt så rullar ju livet på. Man måste gå vidare.
Vidare för brorsan och S just nu är begravning och praktiska saker runt om den här heeelt sjuka absurda händelsen. Begravning istället för dop...
Pratade med brorsan igår och vi kom överens om att det i alla fall var skönt att vi inte hade någon erfarenhet av så'nt här sedan tidigare.
Vi pratar och försöker bearbeta det som har hänt. Vi försöker stötta och hjälpa bäst vi kan och jag tror och hoppas att både brorsan och S verkligen känner att dom kan be oss om vad som helst.
Vi skrattar ibland också.
Underbara brorsonen "höll låda" i söndags efter middagen hos mamma och pappa. Vi alla skrattade en stund och det blev en rejäl urladdning.
Jag kände då att han kommer vara ljuset som gör att allt inte känns så mörkt och tungt.
En gammal vän kom in i butiken idag och pratade en stund. Först grinade vi så klart. =0)
Hon jobbar på Försäkringskassan och hade lite tips och råd om det.
Tack gulliga gulliga för hjälpen! Det är just så'nt här som man inte har en aning om. Det var guld värt.
Som sagt, livet rullar på och ikväll bär det av till inköpsmöte igen. Konstigt...
lördag 18 oktober 2008
Fina Änglabarn
18/10 -08
Jag har precis kommit hem från sjukhuset efter att ha träffat min bror, hans fru och världens finaste Amelia.
Det känndes lite konstigt på vägen till sjukhuset, vad har man att vänta...
Men när vi klev in i rummet försvann allt det.
Deras rum var nedsläckt men med lite små belysning och lugn musik.
Amelia låg insvept i en mysig filt med några gosedjur i barnsängen.
Jag har aldrig sett någon som har varit död, men det kändes... bra.
Hon såg så... lugn ut.
Hennes läppar var nästan svarta och istället för rosiga kinder såg det nästan ut som om hon hade små blåmärken på vardera kind men hon var världens finaste Amelia.
Hon var så liten och hade en så'n fin liten näsa, mjuka små kinder och så fina små händer och öron och fötter och ..... och nu gråter jag igen.
Fan, säger jag bara. Usch vad ledsen jag är.
Det känns bara så meningslöst.
Hon hade haft navelsträngen runt halsen, tre hårda varv...
Det var riktigt tuff att lämna sjukhuset och veta att det antagligen var sista gången vi såg henne. Att hon inte kommer att följa med hem.
Vi har ju väntat på henne, allihop...
Spädbarnsfonden
Små änglar
Jag har precis kommit hem från sjukhuset efter att ha träffat min bror, hans fru och världens finaste Amelia.
Det känndes lite konstigt på vägen till sjukhuset, vad har man att vänta...
Men när vi klev in i rummet försvann allt det.
Deras rum var nedsläckt men med lite små belysning och lugn musik.
Amelia låg insvept i en mysig filt med några gosedjur i barnsängen.
Jag har aldrig sett någon som har varit död, men det kändes... bra.
Hon såg så... lugn ut.
Hennes läppar var nästan svarta och istället för rosiga kinder såg det nästan ut som om hon hade små blåmärken på vardera kind men hon var världens finaste Amelia.
Hon var så liten och hade en så'n fin liten näsa, mjuka små kinder och så fina små händer och öron och fötter och ..... och nu gråter jag igen.
Fan, säger jag bara. Usch vad ledsen jag är.
Det känns bara så meningslöst.
Hon hade haft navelsträngen runt halsen, tre hårda varv...
Det var riktigt tuff att lämna sjukhuset och veta att det antagligen var sista gången vi såg henne. Att hon inte kommer att följa med hem.
Vi har ju väntat på henne, allihop...
Spädbarnsfonden
Små änglar
torsdag 16 oktober 2008
Ont i hjärtat...
16/10 -07
Den 19 oktober skulle min bror och hans underbara fru ha fått sitt andra barn, men h*n kommer inte att komma då.
Idag på sista kontrollen hos barnmorskan hördes inga hjärtslag...
Tårarna rinner när jag skriver och jag finner inga ord...
Imorgon ska dom gå igenom en förlossning och efter det kan man väl få något slags svar om vad som har gått fel.
Men hjälper det egentligen?
Som min bror sa: "Vi hade inte kunna ha gjort någon annorlunda i alla fall. S har ju mått bra hela tiden."
Jag kan inte på något sätt föreställa mig hur otroligt hemskt detta måste vara, jag kan bara skicka min kärlek till dom.
Den 19 oktober skulle min bror och hans underbara fru ha fått sitt andra barn, men h*n kommer inte att komma då.
Idag på sista kontrollen hos barnmorskan hördes inga hjärtslag...
Tårarna rinner när jag skriver och jag finner inga ord...
Imorgon ska dom gå igenom en förlossning och efter det kan man väl få något slags svar om vad som har gått fel.
Men hjälper det egentligen?
Som min bror sa: "Vi hade inte kunna ha gjort någon annorlunda i alla fall. S har ju mått bra hela tiden."
Jag kan inte på något sätt föreställa mig hur otroligt hemskt detta måste vara, jag kan bara skicka min kärlek till dom.
tisdag 14 oktober 2008
Yo!
14/10 -08
Tre tonårstjejer kommer in på jobbet. Dom ser sådär allmänt uttråkade ut med ruffsigt hår och mascaratunga ögonfransar, men det verkar ändå som om dom gillar vad dom ser.
Tjejerna tittar runt lite i butiken och hela lokalen fylls av fruktig parfymdoft.
Den ena tjejen med en klubba i munnen till dom andra två:
-"Den här butiken är fett liten."
Jag bara ler.
Tre tonårstjejer kommer in på jobbet. Dom ser sådär allmänt uttråkade ut med ruffsigt hår och mascaratunga ögonfransar, men det verkar ändå som om dom gillar vad dom ser.
Tjejerna tittar runt lite i butiken och hela lokalen fylls av fruktig parfymdoft.
Den ena tjejen med en klubba i munnen till dom andra två:
-"Den här butiken är fett liten."
Jag bara ler.
lördag 11 oktober 2008
Idol 2008
11/10 -08
Detta är min första och sista kommentar om Idol 2008.
ALLA tjejerna är sååå mycket bättre än killarna.
Det är skandal om en tjej åker ut före killarna.
Johan är ett litet penntroll som varken kan röra sig på scen eller sjunga. Han är inte i närheten av att vara en artist.
Jag anser att han tar upp platsen för någon som bättre förtjänar den.
Tack för mig.
Detta är min första och sista kommentar om Idol 2008.
ALLA tjejerna är sååå mycket bättre än killarna.
Det är skandal om en tjej åker ut före killarna.
Johan är ett litet penntroll som varken kan röra sig på scen eller sjunga. Han är inte i närheten av att vara en artist.
Jag anser att han tar upp platsen för någon som bättre förtjänar den.
Tack för mig.
torsdag 9 oktober 2008
Fika någon?
9/10 -08
Jag fick ett mail av en vän:
"Majonnäsburken och två koppar kaffe.
När saker och ting i Ditt liv nästan har blivit för mycket för Dig att hantera, när dygnets 24 timmar inte känns nog, kom ihåg majonnäsburken och två koppar kaffe:
En professor stod inför sina filosofistudenter med några föremål på bordet framför sig. När lektionen började lyfte han under tystnad upp en mycket stor och tom majonäsburk av glas och började fylla den upp till kanten med golfbollar . Han frågade sedan sina studenter om burken var full. Studenterna samtyckte till att den var det.
Då lyfte professorn upp en ask med småsten och hällde dem i burken . Han skakade den lätt. Småstenarna rullade ner i tomrummen mellan golfbollarna. Återigen frågade han studenterna om burken var full. De höll med om att den var det.
Därefter lyfte professorn upp en ask med sand och hällde sanden i burken. Sanden fyllde upp resten av tomrummen. Han frågade ännu en gång om burken var full. Återigen svarade studenterna med ett enhälligt 'ja'.
Då lyfte professorn fram två koppar kaffe som stått under bordet och hällde hela deras innehåll i burken , vilket effektivt fyllde upp det återstående tomrum som kunde finnas kvar mellan sandkornen. Studenterna skrattade.
Nu, sa professorn medan skratten klingade ut, vill jag att ni tänker er att den här burken representerar ert liv.
Golfbollarna representerar de viktiga sakerna som familj, barn, hälsa och annat som ligger passionerat i ert hjärta. Sådant som - om allt annat gick förlorat och bara dessa saker återstod - ändå skulle uppfylla och berika ert liv.
Småstenarna representerar andra saker som betyder något , som hem, jobb och bil.
Sanden representerar allt annat - småsakerna.
Om ni lägger sanden i burken först, fortsatte professorn, går det inte att få plats med golfbollarna eller småstenen.
Samma sak är det med livet. Om du lägger all tid och energi på småsaker finns det inte plats för det som är viktigt för dig.
Så, var uppmärksam på det som är oumbärligt för din lycka och förnöjsamhet. Umgås med dina barn. Ta med din partner ut på middag. Ägna en omgång till, åt det som gör dig passionerad.
Tids nog kan du städa huset och annat som är mindre viktigt. Ta hand om 'golfbollarna' först - sakerna som verkligen betyder något.
Återställ det som är viktigast i ditt liv. Resten är bara sand.
En av studenterna räckte upp sin hand och frågade vad kaffet representerar.
Professorn log och sade, jag är glad att du frågar.
Kaffet finns med för att visa er att hur fullt och pressat ert liv än känns, så finns det alltid plats för en fika med en vän.
Betrakta denna berättelse och ta den till er. Skicka den gärna vidare till en vän eller nära anhörig som betyder mycket för er."
Jag tror inte att jag har så mycket "sand" i mitt liv just nu, men det är väl något att fundera över... "Golfbollarna" ska jag absolut ta hand om bättre... Och fler fika!
Jag fick ett mail av en vän:
"Majonnäsburken och två koppar kaffe.
När saker och ting i Ditt liv nästan har blivit för mycket för Dig att hantera, när dygnets 24 timmar inte känns nog, kom ihåg majonnäsburken och två koppar kaffe:
En professor stod inför sina filosofistudenter med några föremål på bordet framför sig. När lektionen började lyfte han under tystnad upp en mycket stor och tom majonäsburk av glas och började fylla den upp till kanten med golfbollar . Han frågade sedan sina studenter om burken var full. Studenterna samtyckte till att den var det.
Då lyfte professorn upp en ask med småsten och hällde dem i burken . Han skakade den lätt. Småstenarna rullade ner i tomrummen mellan golfbollarna. Återigen frågade han studenterna om burken var full. De höll med om att den var det.
Därefter lyfte professorn upp en ask med sand och hällde sanden i burken. Sanden fyllde upp resten av tomrummen. Han frågade ännu en gång om burken var full. Återigen svarade studenterna med ett enhälligt 'ja'.
Då lyfte professorn fram två koppar kaffe som stått under bordet och hällde hela deras innehåll i burken , vilket effektivt fyllde upp det återstående tomrum som kunde finnas kvar mellan sandkornen. Studenterna skrattade.
Nu, sa professorn medan skratten klingade ut, vill jag att ni tänker er att den här burken representerar ert liv.
Golfbollarna representerar de viktiga sakerna som familj, barn, hälsa och annat som ligger passionerat i ert hjärta. Sådant som - om allt annat gick förlorat och bara dessa saker återstod - ändå skulle uppfylla och berika ert liv.
Småstenarna representerar andra saker som betyder något , som hem, jobb och bil.
Sanden representerar allt annat - småsakerna.
Om ni lägger sanden i burken först, fortsatte professorn, går det inte att få plats med golfbollarna eller småstenen.
Samma sak är det med livet. Om du lägger all tid och energi på småsaker finns det inte plats för det som är viktigt för dig.
Så, var uppmärksam på det som är oumbärligt för din lycka och förnöjsamhet. Umgås med dina barn. Ta med din partner ut på middag. Ägna en omgång till, åt det som gör dig passionerad.
Tids nog kan du städa huset och annat som är mindre viktigt. Ta hand om 'golfbollarna' först - sakerna som verkligen betyder något.
Återställ det som är viktigast i ditt liv. Resten är bara sand.
En av studenterna räckte upp sin hand och frågade vad kaffet representerar.
Professorn log och sade, jag är glad att du frågar.
Kaffet finns med för att visa er att hur fullt och pressat ert liv än känns, så finns det alltid plats för en fika med en vän.
Betrakta denna berättelse och ta den till er. Skicka den gärna vidare till en vän eller nära anhörig som betyder mycket för er."
Jag tror inte att jag har så mycket "sand" i mitt liv just nu, men det är väl något att fundera över... "Golfbollarna" ska jag absolut ta hand om bättre... Och fler fika!
onsdag 8 oktober 2008
Åååååh, skit också!
8/10 -08
Vaknade med jordens munsår i morse, sååå tråkigt!
Det värsta är ju att det gör ont också.
Tycker väldigt synd om mig själv just nu...
Vaknade med jordens munsår i morse, sååå tråkigt!
Det värsta är ju att det gör ont också.
Tycker väldigt synd om mig själv just nu...
söndag 5 oktober 2008
Sådan herre, sådan hund
5/10 -08
Söndag med ösregn och halv storm, då ser det ut så här hemma hos oss.
Söndag med ösregn och halv storm, då ser det ut så här hemma hos oss.
lördag 4 oktober 2008
Lång vecka, långt inlägg
4/10 -08
I söndags tog jag ett djupt andetag och sedan höll jag andan och körde på, det har varit mycket den här veckan (som alltid känns det som, men ändå).
Jag har fått in helt galet mycket varor i butiken och har gått hem helt statisk varje dag efter all avplastning av kläder, sjalar och accessoarer som jag har packat upp.
Jag jobbade i måndags för att min extratjej skulle och provjobba på sitt nya jobb. Har under veckan försökt att hinna med pappersarbetet som jag annars brukar fixa på måndagarna, men det har gått sådär halvbra.
I tisdagskväll kl.20 åkte J och jag till Sollentuna för att provköra min kompis mammas bil, en Toyota Rav 4
Det är bilen som jag går och drömmer om men aldrig ens har suttit i, men nu fick jag chansen.
Jag bara ler. "Honom ska vi ha!"
Jag har hittat en helsvart i Göteborg som jag vill ha. Jag ser den framför mig..... med en awear-logga på varje sida...
Vi får se...
Onsdagen var den lääängsta dagen på väldigt länge.
Klockan ringde 06.30 (det händer inte i det här hemmet).
Mellan kl. 08- 09.30 satt jag på möte (knappt vaken).
J hade vovvarna på förmiddagen så jag hann fixa lite i butiken och flytta grejer därifrån till mitt nya förråd. Jag sprang mellan förrådet och butiken i 1 1/2 timme innan det var dags att öppna.
Jobbade som en dåre med uppackning och försäljning till kl.18
Tog fast en förbannad snattarunge i butiken under dagen (hon kommer aldrig mer tillbaka kan jag säga)
Kl.19.30 bar det av till återvinningscentralen med tomkartonger och säckar med plast.
Hem och diskade och plockade för att få plats att laga mat, satte på mig headsetet så jag kunde ringa mamma undertiden (multitasking).
J jobbade sent, så det blev middag framför ett inspelat Idol och precis när jag ska sjunka ner i soffan efter maten för att slappa lite så kom jag på att jag hade papper och fixa med.
Kl. 01.30 låg jag äntligen i sängen, somnade nog innan huvudet hade landat på kudden.
19 vakna timmar med ett helt späckat schema utan andrum.
Det blir ingen repris på den dagen kan jag lova.
I torsdags fick jag avlösning på jobbet så att jag kunde pipa iväg till frissan, GUD så härligt det var att bli lite ompysslad och fin i håret.
Jag testade en spikmatta hos hennes massös som hon har på salongen, det var en väldigt speciell känsla.
Jag låg där i knappt tio minuter men kände mig ändå helt mörbulltat och snurrig efteråt, den satte verkligen igång kroppen. Jag tror att jag efter knappa tio minuter ändå kan rekommendera den.
Igår åkte J ner till Göteborg för att sedan ta sig till Malmö. Det var ett event som en av deras kunder skulle ha och J och hans jobbarkompisar och chef skulle representera.
Så klart roligt för honom, men jag blir ju liksom själv med vovvarna och det är rätt skönt när han är hemma på helgen och kan hjälpa till att avlasta efter en jobbig vecka. Men, men, jag klarar det!
Efter jobbet idag (jobbdag: 6 den här veckan) skyndade jag mig hem för att lämna hundarna hemma och sedan åka till pappas garage. En av mina fina farbröder skulle hjälpa mig att fixa min bil så att jag kan besikta och sedan förhoppningsvis kunna sälja den.
Efter det blev det prommis med vovvarna ner till mamma och pappa som bjöd på middag. Storebror och hans familj var där också.
Snart ska dom bli fyra i familjen! Bebisen är beräknad till den 18-19 oktober (om jag kommer ihåg rätt) och det är snart!
Det var mysigt att träffa dom, det var ett tag sedan.
Det var ett tag sedan jag träffade någon över huvud taget känns det som...
Om två veckor blir det tjejmiddag och jag längtar verkligen.
Ja men titta, nu är ju klockan snart 01.00 igen!
Tack för mig, dags att nana.
I söndags tog jag ett djupt andetag och sedan höll jag andan och körde på, det har varit mycket den här veckan (som alltid känns det som, men ändå).
Jag har fått in helt galet mycket varor i butiken och har gått hem helt statisk varje dag efter all avplastning av kläder, sjalar och accessoarer som jag har packat upp.
Jag jobbade i måndags för att min extratjej skulle och provjobba på sitt nya jobb. Har under veckan försökt att hinna med pappersarbetet som jag annars brukar fixa på måndagarna, men det har gått sådär halvbra.
I tisdagskväll kl.20 åkte J och jag till Sollentuna för att provköra min kompis mammas bil, en Toyota Rav 4
Det är bilen som jag går och drömmer om men aldrig ens har suttit i, men nu fick jag chansen.
Jag bara ler. "Honom ska vi ha!"
Jag har hittat en helsvart i Göteborg som jag vill ha. Jag ser den framför mig..... med en awear-logga på varje sida...
Vi får se...
Onsdagen var den lääängsta dagen på väldigt länge.
Klockan ringde 06.30 (det händer inte i det här hemmet).
Mellan kl. 08- 09.30 satt jag på möte (knappt vaken).
J hade vovvarna på förmiddagen så jag hann fixa lite i butiken och flytta grejer därifrån till mitt nya förråd. Jag sprang mellan förrådet och butiken i 1 1/2 timme innan det var dags att öppna.
Jobbade som en dåre med uppackning och försäljning till kl.18
Tog fast en förbannad snattarunge i butiken under dagen (hon kommer aldrig mer tillbaka kan jag säga)
Kl.19.30 bar det av till återvinningscentralen med tomkartonger och säckar med plast.
Hem och diskade och plockade för att få plats att laga mat, satte på mig headsetet så jag kunde ringa mamma undertiden (multitasking).
J jobbade sent, så det blev middag framför ett inspelat Idol och precis när jag ska sjunka ner i soffan efter maten för att slappa lite så kom jag på att jag hade papper och fixa med.
Kl. 01.30 låg jag äntligen i sängen, somnade nog innan huvudet hade landat på kudden.
19 vakna timmar med ett helt späckat schema utan andrum.
Det blir ingen repris på den dagen kan jag lova.
I torsdags fick jag avlösning på jobbet så att jag kunde pipa iväg till frissan, GUD så härligt det var att bli lite ompysslad och fin i håret.
Jag testade en spikmatta hos hennes massös som hon har på salongen, det var en väldigt speciell känsla.
Jag låg där i knappt tio minuter men kände mig ändå helt mörbulltat och snurrig efteråt, den satte verkligen igång kroppen. Jag tror att jag efter knappa tio minuter ändå kan rekommendera den.
Igår åkte J ner till Göteborg för att sedan ta sig till Malmö. Det var ett event som en av deras kunder skulle ha och J och hans jobbarkompisar och chef skulle representera.
Så klart roligt för honom, men jag blir ju liksom själv med vovvarna och det är rätt skönt när han är hemma på helgen och kan hjälpa till att avlasta efter en jobbig vecka. Men, men, jag klarar det!
Efter jobbet idag (jobbdag: 6 den här veckan) skyndade jag mig hem för att lämna hundarna hemma och sedan åka till pappas garage. En av mina fina farbröder skulle hjälpa mig att fixa min bil så att jag kan besikta och sedan förhoppningsvis kunna sälja den.
Efter det blev det prommis med vovvarna ner till mamma och pappa som bjöd på middag. Storebror och hans familj var där också.
Snart ska dom bli fyra i familjen! Bebisen är beräknad till den 18-19 oktober (om jag kommer ihåg rätt) och det är snart!
Det var mysigt att träffa dom, det var ett tag sedan.
Det var ett tag sedan jag träffade någon över huvud taget känns det som...
Om två veckor blir det tjejmiddag och jag längtar verkligen.
Ja men titta, nu är ju klockan snart 01.00 igen!
Tack för mig, dags att nana.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)