"En gång är ingen gång..."

"...två gånger är en vana."

I så fall har jag börjat med en riktigt bra vana. Ramla inte av stolen nu...
Jag har börjat träna!

Fööör kallt!

-16 grader är inte ok om man är pinscher.
Jag smorde tassar och satte på täcke men mina små djur var inte nöjda alls imorse!
Joey som i vanliga fall inte bryr sig om snö och kyla och är hur tålig som helst (för att vara Pinscher) hoppade på tre ben på morgonprommisen. Jessie gör det bara det är -5...
När vi sedan skulle åka till jobbet så vägrade Jessie att lämna porten. Hon satte sig ner med en "Nej,-jag-skulle-inte-tro-det"- blick. Jag fick dra ut både henne och Joey.
Usch, jag tycker så synd om dom!

Fredagkväll i soffan

Tokiga, söta, viga(!) knashund.
Så här ligger hon och snarkar högt.

Åh, vad långsam du är!

"Hur länge ska man behöva vänta på sin morgonpromenad egentligen?"
Joey ligger och suckar i hallen.

Tråååkigt!

Jaha, så fick man jobba på sin lediga dag... 

Alla hjärtans

Idag tänker jag på alla mina nära och kära och känner mig väldigt tacksam för att jag får vara en del i era liv och att ni vill vara en del av mitt.

Vilken kväll!

Igår blev det melodifestival och spelkväll med J's bror och hans tjej. Det var riktigt roligt. 

Vi satt till ett på natten och ritade, gissade och asgarvade. 

Måste boka in spelkväll snart igen!

Världens bästa J

Trots att jag var helt färdig igår efter att jag hade slutat jobbet så laddade jag verkligen för att fixa och skotta fram min parkeringsplats. Men när jag kom hem så var det redan gjort!
Dessutom stod middagen praktiskt taget redan på bordet också.
Tack finaste J!

Tjohooo!

Jo, men jag kom loss från parkeringen i morse.
Lite gräva och lite sand så var det fixat. Väntar med spänning på hur det blir ikväll när jag ska hem igen...

Jag känner mig lite ensam här på jobbet och får en känsla av att det kommer att fortsätta så idag.
Nu skiner i alla fall solen.

Ahmen lägg av!

Efter jobbet så hittade jag knappt min bil under all snö. Det värsta är att det fortfarande inte har slutat snöa.

Eller nej, det värsta är att jag körde fast med bilen på parkeringen hemma. Det blir spännande imorgonbitti...

Meeexiiicooo, var är duuu?

Semesterdepression?

Jag tror att jag varvade ner lite för mycket på semester
(om man nu kan göra det).
När vi kom hem så kändes det som om vardagen var jättejobbig med en massa problem hela tiden och jag hakade upp mig på allt.
Vårt bagage blev en dag försenat från flyget, vindrutan på bilen hade spruckit, min personal sa upp sig, min kropp slog bakut = fick skäll av naprapaten eftersom jag inte tränar, Jessie bet hål på Joey, fick magsjuka, en av "mina" katter som jag brukar passa var helt oväntat tvungen att avlivas.

Men i verkligheten så är det nog så vardagen är, saker händer och man tar hand om det helt enkelt och går vidare.
Vi fick tillbaka bagaget, det går att byta vindrutan, Joeys hål/sår är nu läkt... osv

Jag tar ett djupt andetag!
Jag suger åt mig av dom go'a stunderna med vänner och familj istället.
Träffade världens finaste 5 åring igår (min brorson som fyllde år) och våra familjer och efter det kan man ju inte annat än att se ljust på livet.