Var uppe med tuppen (Joey) idag kl.07.45.
Just idag kändes det ganska ok ändå. Jag är ledig och hade tänkt mig en sovmorgon för en gångs skull, men solen skiner och himlen är blå så vad gör man inte.
Jag tog mig en morgonprommis med vovvsingarna.
Mälaren låg nästan helt stilla och det kändes friskt i luften, inte höstigt bara friskt.
Skön start på dagen.
Jag blev så inspirerad att jag gick ut på balkongen när jag kom tillbaka och pysslade med mina blommor.
Jo, jag har faktiskt några som har överlevt sommaren hos mig.
Jag har fått några lökar Kungsängslilja av min bror.
Han och hans underbara fru hade satt några hos Amelia men det blev några över.
Jag kände mig som Ernst Kirchsteiger när han stod och marmorerade barfota vid havet, när jag satt där och planterade mina lökar. Det kändes fridfullt.
Nu ska jag bara vänta till våren då dom här små liljorna ska titta upp.
Det blir ju en lång väntan men det känns spännande.
Jag har aldrig (i vuxen ålder) satt en lök.
Att sätta lökar inför våren ute på balkongen vid vattnet som ligger helt stilla, får 4 av 5 toast.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar