Förra helgen var vi hos brorsan och S och kollade på Melodifestivalen.
Där träffade vi bl a S yngsta syster som visade sin nygjorda tatuering.
Det var en jättefin fjäril med ett A insnirklat, A för Amelia.
Amelia har liksom blivit vår lilla fjäril.
Jag har ingen tatuering.
För flera år sedan så började jag skissa på en men kände mig aldrig riktigt nöjd med den.
Sedan var det nog det att den egentligen inte betydde något för mig, det var ju bara en blid/mönster. Jag kände att om jag nu ska sätta något på kroppen som ska sitta där för alltid så ska det vara något som jag verkligen känner är speciellt.
Jag har funderat på att sätta Joeys och Jessies tassar någonstans och så kommer det att bli någongång, men en "Amelia-fjäril" kändes verkligen lockande...
Jag började skissa på en direkt.
Det var någon som sa att ett tecken på 30 årskris bl a är att klippa lugg (check!) och vid 40 årskrisen kommer tatueringarna.
Jag kan väl ha mig en liten "40 årskris" nu då. =0)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar